fredag 30 juli 2010

Susanne fyllde Ydre Gården







Susanne Alfvengren med den exotiska gotländska dialekten var en stor artist i mitten på åttiotalet och hennes skiva snurrade för fullt i mitt tonårsrum.
Det var lätt att identifiera sig med hennes vemodiga sånger om kärlek redan då. Låtar som Ögon man aldrig glömmer och Stormen river öppet hav sitter kvar i bakhuvudet.

Sedan blev det tyst om henne. På det svarar hon:
-Det var skillnad på media då och nu. Förr skrevs de om alla. Numera fokuseras det bara på de allra största, om man inte gör något dumt förstås, ler hon.
Susanne har varit aktiv under åren och skivorna har blivit åtta till antalet. Hennes musik har förändrats genom åren och följt de olika skeden i livet hon befunnit sig i.
-Snart blir det väl en Ungarna flyttar ut skede, skrattar hon.

Hon har också läst in två talböcker som ska bli en tredje. Trilogin är skriven av Marianne Cedervall som har anknytning till Gotland.
Finland är ett land som Susanne turnerat mycket i på de svensktalande kustremsorna. Ett åttiotal spelningar har hon gjort där tillsammans med Thorbjörn Engman. Nu i våras blev det 18 jobb där, säger hon.
Hon knåpar på några låtar i dag och njuter av sommaren med sin familj. Oftast så åker hela familjen med på hennes turnéer men i år så arbetade sonen och det slutade med att hon och maken och hunden for iväg.
Turnéplanen är omfattande och slutar i november på Eckerölinjen i Roslagens famn, där hon numera bor.
Hon provade på att bo i Stockholm ett tag och säger om det att:
-Det var som att försöka få ner en tulpanlök i jorden i januari. Det går inte, man hamnar ovanpå och skräpar runt om man är en lantis.

Hon behöver skog och vatten i sitt liv och tycker om att odla i trädgården.
Susanne Alfvengren gästade Ydre Gården på fredagskvällen och fyllde lokalen till sista stolen.
-Jag har nog kunnat ha 50 gäster till om det bara funnits plats, sa en nöjd Kenth Lindgren som bokat in Susanne på Ydre Gården och måste neka en hel massa människor.

Den låt hon är mest förtjust i är När kvällarna ljusnar vilken hon inleder konserten med. Den är en kärleksförklaring till våren. Susanne tar åhörarna med på en vandring genom livet mellan låtarna. Hon kommer nära och hon berör. Det går en röd tråd genom pratet mellan låtarna och knyter ihop den ena med den andra.
De låtar som jag minns i min ungdom som ganska fartiga går långsammare i dag och är visor på ett annat sätt än då.

Susanne ger råd på vägen och säger:
-Samla i ditt liv av det du mår bra av. Andrum, livsrum, skapa svängrum för själen. Hon avslutar med:
-Tack för att ni ville dela en kväll med mig här på Ydre Gården och sjunger sedan den snabbaste låten på hela kvällen Havet stillar sig till ro.
Ydreborna har Susanne i sina hjärtan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar