Pingvinfeber

Varje dag i stort sett, får vi små fina hemstickade tröjor till pingvinerna från folk runt om i Sverige. Vi stickar själva också, och vårt stickcafé på Lyan är öppet måndagar mellan 10-13.
På Nya Zeeland har man nu börjat släppa tillbaka de första helt rehabiliterade små blå dvärgpingvinerna ut i havet igen. Viljan att hjälpa är så stor runt om i världen , och tröjorna strömmar fortfarande in till garnbutiken Skeinz i Napier.
De har nu köpt in gosedjurs pingviner som heter Flip, som man kan köpa för 25 australiska dollar. Pengarna går till en fond för pingvinerna. Med hjälp av den, har man nu byggt upp ett rehabcenter för pingviner, då tröjorna inbringat 35 000 aus dollar!
I ett tv inslag kan man nu se hur tagna de är över svenskarnas lust att hjälpa, och där har vi utgjort en stor pusselbit!
Så med det vill jag tacka all media som hjälpt oss hjälpa!Och naturligtvis alla ni som stickat och stickar!
Här kan man se hur de små pingvinerna tvättas rena från oljan:
http://www.bayofplentytimes.co.nz/photos/little-blue-penguins-getting-washed/9401/#id=little-blue-penguins-getting-washed&num=19

Och här kan ni se Skeinz personal prata om Sverige....
http://www.3news.co.nz/Penguin-jumper-innovator-combats-woollen-overload/tabid/1216/articleID/234479/Default.aspx



Vi stickar vidare och skickar när vi fyllt en låda till..Skicka din pingvintröja till:

Lyan
Mosshultsvägen 3
57060 Österbymo

Pingvintröjorna är på väg

Ett så fantastiskt gensvar vi fick ifrån hela landet!
Detta blev i det närmaste en folkrörelse trots att många ifråga satt det vi gör, om det är ett aprilskämt eller varför vi inte hjälper barn i tredje världen istället.
Idag packade vi det första paketet med små pingvintröjor, omsorgsfullt stickade i alla möjliga färger i ullgarn, från landets alla hörn!
Töre, Växjö, Sorsele, Karlstad, Filipstad, Nässjö, Aneby, Västerås, Stockholm, Upphärad, Sturkö, Vargön...ja det är alldeles otroligt. Under tre dagar den här veckan kom det inte mindre än 42 tröjor till oss på Lyan. Jag kommer lägga ut bild på allihop här på bloggen, och har vi tur kan vi få se bilder från Nya Zeeland med de här tröjorna..så vi vet att det kommit fram.

Vi har också fått garn från Baggemålen, garn gjord på ull från Gotlandsfår här i Ydre, vi har fått pengar att köpa garn för, och idag ringde en dam från Stockholm som ville skänka två kilo växtfärgat ullgarn! Så det är bara att sticka på. När vi fått ihop ett gäng till, så postar vi igen! Idag kunde vi lägga 61 stycken pingvintröjor iväg till Skeinz i Napier på nya Zeeland.

Pingvintröjor

De sex första färdiga små tröjorna.

Allting började för en och en halv vecka sedan...

Tidningen Land fiskades upp ur brevlådan som sig bör på fredagar. Däri fångades mitt intresse av en artikel om dvärgpingviner som blivit oljeskadade vid Nya Zeeland. En stickbeskrivning medföljde och förklaringen i att hjälpa de små liven med tröjor så de inte fick i sig oljan från fjädrarna, så även en adress, dit man kunde skicka de färdiga tröjorna.

Det här är nåt för Lyan! tänkte jag. Dagen efter for jag över till kära svärmor

som är utrustad med scanner.

Svärmor Sylvia Carlsson var först att få fart på stickorna i pingvinräddningsaktionen.

Hon scannade av artikeln och skrev ut den. På söndagen var det dags för styrelsemöte på Lyan och jag tog med mig artikeln. VI KÖR! Bra idé, sa gänget som aldrig bangar för nya event. Så mejlade jag lokalreportern och meddelade att vi ämnade starta stickcafé om en vecka för att rädda pingviner.
När han skrivit sin artikel och den låg i datorsystemet reagerade TT, Tidningarnas Telegrambyrå och drevet startade! Sambon hörde på nattradion i lagårn att det snackades om "mina pingvintröjor". Ett par timmar senare ringde Radio Jönköping. När jag lagt på ringde TV4 Norrköping, sen Östnytt, TV4 Jönköping, Lotta Bromés redaktion...Därimellan ringde ordförande Simon Spaak i Lyan, lokalreportern i Ydre, och vice ordförande i Lyan Lottie Rääf...vi pratade ett antal gånger under förmiddagen. Lottie hade redan varit med i P3´s ">morgonpassetPå facebook skrev vännerna:
Svenska Dagbladet skriver om det, Aftonbladet med, Corren.....
Vi hade två timmar på oss innan tv-teamen skulle komma. Inte ville de vänta till nästa måndag! Ringde några desperata samtal till för att få tag i folk, garnnystan i ull, och stickor. Plockade upp svärmor och for in till Lyan till kl 12.
Hela tiden ringde telefonen. Om vi hade upptäckt en oljefyndighet hade det inte varit mer uppståndelse tror jag, än vad det var den här dagen.

På Lyan satte vi igång stickorna. Svärmor hade redan hunnit sticka färdigt tre stycken innan och de hade hon med sig.http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetskanalen?title=nyhetskanalen&videoid=774267&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.se
De tre tv-teamen kom och filmade, intervjuade och ifrågasatte om det här verkligen fungerade, då någon naturmänniska uttalat sig skeptiskt. Vi hänvisade till The penguin fundation som gjort det här jobbet förut och det var en beprövad metod efter oljekatastrofen vid Tasmanien 2002..

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna?title=ylletrojor_ska_radda_pingviner&videoid=2094519&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.seKvart i tre fick jag var med i Lotta Bromes program

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=4791401

Nu ska ni inte tro att dag två blev så mycket lugnare. Klockan 06.20 var jag med via telefon i direktsänding hos TV4s godmorgonsoffa. Därefter , redan kvart över sju var det Gomorron Östergötland i radio Östergötland .

http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=3569778

Under dagen hann jag med några varv på den egna stickningen i grått ullgarn som jag köpt på Zick Zack i Eksjö. Vid ett tiden ringde tidningen Land....

De var jätteglada att vi anammat deras upprop och gjorde därmed en intervju, med löfte om en uppföljning när det var dags för första sändningen. Kort därefter ringde en journalist från den engelska nättidningen www.thelocal.se och där lades artikeln upp blixtsnabbt...http://www.thelocal.se/37288/

Lite senare på kvällen när vi äntligen skulle sjunka ner i soffhörnet ringde Expressen..

http://www.expressen.se/nyheter/1.2618593/de-stickar-trojor-till-frysande-pingviner

Efter tv-inslagen där Filip Rääf sågs sticka för första gången i sitt liv, blev han uppringd också och fick vara med i en intervju i lördags på radion. Klippet har jag inte hittat än dessvärre.

Det finns alltid surbullar som ska kritisera och det vittnar alla nätartiklars kommentarer om som tror att detta är skräp, eller rent av farligt för fåglarna etc etc.

Men det finns folk i vår närhet också som kommer med kommentarer som att :"varför hjälper vi inte barn som svälter istället?"

Det är jättefint att hjälpa barnen vilket jag antar att de gör som säger att vår hjälp borde gå dit, men det finns massor som behöver hjälp. Det fastnar sälar och delfiner i fiskarnas nät, det tjuvskjuts djur världen över för sina skinn, betar eller annats skull.

Varför vi valde pingvinerna?

För att det behöver vår hjälp här och nu, vi vet var vi skall skicka dem, och hjälpen går fram på ett eller annat sätt. Antingen genom att de bär tröjorna, eller genom att de säljs till förmån för pingvincentret. Dessutom, inte att förringa så har vi väldigt roligt när vi nu kan träffas över generationsgränserna, där gammal lär ung att sticka, vi fikar och planerar nästa projekt! Idag kunde vi konstatera att sju stycken pingvintröjor redan är klara och fler är på gång!

Det finns goa och glada människor också i vårt kölvatten! Annika och Börje Gunnarsson har donerat 500 kronor till garn, Ydre hantverk har skänkt en hel kasse garn samt lite stickor. Damer har hört av sig från Ängelholm, Helsingborg och Linköping för att få sticka för oss och det är underbart!

Det är i Ydre det händer, där gör vi på Lyan det omöjliga möjligt!

Länkar:

http://www.penguinfoundation.org.au/

http://www.skeinz.com/

/Anna-Karin

Äppelmynta- drömmen slog in med råge

Lite försiktig men jordnära och trygg kan man kalla Elisabeth Nilsson som sakta men säkert byggt upp sin blomsterhandel från dröm till verklighet.

Mitt emellan Österbymo och Tranås vid 30-skyltarna i Hestra ligger Äppelmynta. Utanför står 40 pallar jord och väntar. Inomhus snickras det för en caféhörna.
Elisabeth Nilsson startade sin blomsterhandel till allhelgonahelgen i november 2006 och för ett år sedan köpte hon och maken Lasse fastigheten. Utanför dörren står en kärra med de rödaste pelargoner man kan tänka sig, på trappen en korg med fjärilslavendel på väg att blomma ut. Det har helt nyligen varit både snö och 6 minus grader på nätterna.
Inne i butiken hörs svaga, harmoniska toner och inredningen är ljus. Krukor och inredningsdetaljer samsas om ytorna med blommor till såväl fönstret som kalaset. En snittblomskyl har Elisabeth också.
-Det blir mycket begravningar. Jag gör inte kistdekorationer men övriga binderier blir det mycket av. Jag hinner inte med annars.
Ja, hon har att göra i den trevliga butiken som också servar Hestraborna med fröer, godis, snacks, och glasspinnar.
Kunderna önskade café
Idén om cafédel har kommit till efter kundernas önskemål.
-De uttryckte sin önskan att kunna sitta ner här och prata, då det ändå blivit en naturlig träffpunkt, dit man gärna kommer och pratar en stund och träffar andra från bygden, säger Elisabeth.

Det är ännu inte satt något datum för när det ska stå klart, men förhoppningen är till sommaren. Om den energiske Lasse får bestämma så blir det så fort som möjligt. Men det kvarstår lite jobb med vattnet.
-Vi ska koppla på oss på det kommunala vattnet och vi gräver nu efter vattenledningen. Det mesta hänger på den. Sen ska det målas och fixas lite i själva caféhörnan innan det är klart, berättar Elisabeth.
Det är maken och sonen som är hantverkarna här, så det får sakta växa fram. Länge har det varit en dröm för Elisabeth med en blomsteraffär.
-Nu har den slagit min med råge, utbrister hon. Elisabeth slår ut med händerna som för att visa på allt hon åstadkommit här. Hemma har hon äntligen ett växthus och en örtagård.
-Men de hinner jag inte med nu! Skrattar hon över det kära besväret att ha mycket att göra i butiken. Utan vänner och familj som hjälper till skulle det inte gå. Till jul, påsk och studenten har hon årets högsta toppar.

-Det blir dessutom maken och sonen som får ta hand om caféet. För det varken kan eller får jag göra med jord på händerna, säger hon.
Trots att hon rör sig i sin drömtillvaro hämtar hon andan någon annanstans.
-Ja det är med hunden i skogen, där har jag mitt andningshål. Jag ger så mycket till människor hela dagarna så jag behöver ventilera i skogen.

Från en grop utanför huset ropar Lasse glatt:
-Jag tror jag hittat ledningen nu!

Drömmen om caféet tycks också slå in.

Bilskoj på allvar, stora event för Ydregrabbarna

YDRE
I den lilla orten Österbymo försiggår en hel massa spännande saker som gemene man inte känner till. Ta dessa grabbar till exempel, som gjort hobbyn till ett jobb.

Från att som tonåringar ha mekat bil i skitig overall sitter de nu på sitt nyinredda kontor i fina skjortor med logga på. Simonpromotion som är en marknadsföringsaktör på den stora marknaden, det andra benet i firman är Bilskoj. Förra helgen befann de sig i Stockholm i Kungsträdgården och marknadsförde ett företag, känt för sin turkiska youghurt och raggmunkssmet på burk.
-Ja det blev en riktig turkisk-svensk crossover, när vi blandade i lingonsylt med yoghurten till raggmunkarna, säger Simon Johansson som är kock i grunden.
Han och hans kollegor fick servera 2000 smakportioner under helgen.
De är också på plats och syr ihop hela konceptet när en ny bil ska lanseras, och hjälper företag att få ut sina produkter på marknaden.
-Ja då bygger vi upp ett showroom, ordnar bar och mat och fixar meny och allt.
Johan Kastensson som har växt in i företaget och är anställd sedan tre år säger:
-Vi erbjuder helhetslösningar. I påsk står vi på Elmiamässan i Jönköping för tredje året i rad och har lådbilstävlingar.
Tv- programmet "Sveriges värsta bilförare" har lånat en ramp av Bilskoj. Den har nu kommit hem igen och tanken är att den ska få börja användas på hemmaplan.
-Vi vill skapa en aktivitetsplan här hemma, för svensexor, möhippor och där företag till exempel ska kunna ta sina kunder ut och leka lite efter lunchen. Vi har så kallade experimentbilar som är långt ifrån det man lärde sig på körskolan. Mörkerbilen erbjuder ingen sikt utan föraren får helt lita på instruktioner, felstyrda bilar, lådbilar med mera.
På deras hemsida www.bilskoj.com finns en webbutik med fina lådbilar med broms, ratt och dekaler till design.
-Det märks tydligt att intresset ökar för lådbilar, när de som är födda på -70 och -80 talet har barn som växer upp, säger Simon Johansson.
I snart tio år har han drivit sitt försäljnings- och eventbolag och det går åt mycket grejer till verksamheten.
-I storstäderna är det dyrt med lagerlokaler och vår verksamhet är utrymmeskrävande, så vi jobbar både i Ydre och i Linköping. Vårt kontor ligger i gamla Smålands Krafts lokaler. Här har vi nu röjt ner en massa skog och rensat upp på området som är en gammal helikopterplatta. Vi hoppas kunna ge en försmak av aktiviteter redan i höst, men till nästa vår ska det vara klart. Vi har brottats med den långa vintern som gjort att det tagit tid för oss, säger Simon Johansson.

Simon har fler järn i elden än så. Han är också speaker på olika tävlingar som svenska VM-rallyt

När han nämner Midnattsolsrallyt blir det ett särskilt glitter i ögonen på både Simon och Johan. Det går inte att ta miste på att det är ett sådant event de skulle vilja göra till sitt årliga stora.

www.bilskoj.com

Sagan om boken som blev sann

HESTRA
Drömmen om en sagobok har slagit in för Gunilla Stenström,
-Jag älskar sagor, utbrister Gunilla Stenström där hon sitter i trädgården fullt av vitsippor.
I handen håller hon boken "Sagor och sägner från Ydre" som nu äntligen har blivit verklighet. Från frö till planta har det tagit två år och man frågar sig varför den inte blivit skriven tidigare, då Ydres sagor och sägner viskar bak varenda sten och buske i bygden.

-Jag tyckte det var roligt att skriva berättelser och i många, många år har jag velat skriva en sagobok. Astrid Lindgren hade sagor som hoppade i famnen på henne, men det har de aldrig gjort för mig, konstaterar Gunilla lite finurligt.
Hon fortsätter:
-Ydres sagor och sägner har alltid fascinerat mig och jag fick för mig att jag skulle samla ihop dem. Emelie Edefors ringde mig då hon läste turism och jag gav henne då i uppdrag att inventera sagorna i bygden. Hon gjorde det som ett fördjupningsarbete i skolan och lämnade arbetet till mig. Jag skrev om texterna och kontrollerade ordvalen och texterna med bland annat Mona Forsberg samt Björn Johansson i Norra Vi:s hembygdsförening.
Illustratör till boken är Anna Heldorff som i valet av tre konstnärer gick segrande ur offerthögen. Sagan har blivit verklighet och är bara en planta än till vad det kan mynna ut i, avslutar Gunilla.

Kvarnkulla trädgård inspirerar!

Mellan Tranås och Österbymo ligger Kvarnkulla trädgård, 21 km från Österbymo. För tredje säsongen hålls handelsträdgården öppen. Nytt för i år är en butik med krukor, inredningsdetaljer, trädgårdsredskap och ett litet galleri, där Helena Emanuelsson är först ut med sina akvareller.
Det är tänkt att även bli en caféhörna där så småningom, men tiden har inte räckt till för makarna Rune och Ann-Cathrine Nilsson.
Från början var de mjölkbönder men omriktade verksamheten för några år sedan till köttdjur. I kombination med det har de nu sin vackra och inspirerande handelsträdgård, alldeles utmed vägen.
Fruktträd, bärbuskar, örter av alla de slag, rosor och marktäckande växter. Allt blandat i en fröjd för ögat.
En lekplats för barn finns också, samt en kanin som passade på att njuta av solen, denna underbara skärtorsdag då solen flödade frikostigt.

Allt känns inbjudande, välplanerat och vackert.
Ann-Christine är kunnig och har svar på mina frågor. Det som inte finns hemma tar hon hem, och allt sägs med ett strålande leende.
- Intresset för trädgård och odling har alltid funnits. Så fort en blomma slagit ut längtar jag till nästa sort, säger hon glatt.

Fiskekort via sms

Daniel Stolt med nyfångad gös i Sommenbygden. Foto: Kristian Kårdal
OBS. Bilden får ej kopieras.

När solen gått upp tidigt och sjön ligger spegelblank, kan sportfiskaren få brått iväg. Den lokala butiken eller bensinmacken har inte hunnit öppnat och det går inte att få tag i fiskekort.

Sedan tio år tillbaka har tjänsten funnits på nätet, men varit relativt okänd för allmänheten. Nu har det satsats en hel del på att nå ut, för att förenkla för den fiskeintresserade.
Kristian Kårdal, projektledare som utvecklat fisketurismen i Sommenbygden:
- Det är jättesmidigt att kunna köpa fiskekort på nätet, även för turister. Det marknadsförs via fisketidningar och sajter på nätet. Det är ju en positiv grej som gör att det hela tiden går ut den senaste informationen. Det kan hända mycket på en sommar och det här underlättar ju även för turistbyråer och andra servicepunkter. De som säljer korten slipper bli väckta halv sex en söndagsmorgon, säger Kristian Kårdal.
Thomas Abrahamsson, vd för ifiske berättar:
-Vi startade 2008 och har nu gått samman med fiskekortet.se från Åtvidaberg som var först. Från början när jag var liten så var det alltid svårt att köpa fiskekort. Det var en sur gammal bonde med en ilsken hund som sålde korten. Jag visste inte var jag fick fiska och det har varit ganska svårt i alla år att köpa fiskekort på ett bra sätt.
Han fortsätter:
-Det finns 2500 fiskevårdsföreningar i dag som säljer fiskekort genom butiker, bensinstationer med mera och vi ser oss som ett komplement till dem. Ett miljövänligt alternativ, där det inte blir några extra mil med bilen och inte ens ett papper. Här får du kortet via sms och kostnaden dras på mobilräkningen. Sen följer ett påminnelse sms för rapportering om fångsten. Öppet dygnet runt, året runt. Tjuvfisket minskar också när det blir enkelt att skaffa kort, avslutar Thomas Abrahamsson.

www.ifiske.se

Gården som vaknar till liv efter vintern

Under hela året råder det full aktivitet på Lilla Lodhults gård i Norra Vi socken som drivs av bröderna Agne och Örjan Carlsson.

När nu snön försvunnit och värmen börjar stiga så är det andra sysslor som behöver göras, vid sidan om alla de andra dagliga göromålen som pågår då man har mjölkkor. Klockan fyra går de upp på morgonen och börjar i ladugården vid halv fem. Dagarna blir långa och nu när ljustimmarna blir fler, så blir det ett extrapass efter kvällsmjölkningen också.
När veden är färdigkapad och lagd till torkning ska gödslet spridas. Första dagen körde Örjan ut 25 säckar med konstgödsel á 750 kilo på vallarna. Pappa Nils var med och fyllde på gödsel i spridaren under dagen. Sidoarrendena fick sitt först. Som medlem i Vallgruppen får de ständig information. Ett fax från Vallgruppen belyste vikten av att få ut kvävet så fort som möjligt.

Flytgödslet skall också spridas och i år blir det med en nyinköpt gödseltunna. Ännu står den ren och blank bredvid gödselbassängen, men snart skall den fyllas.–Kögodsel blir hårt på ytan och löst inunder, svingödsel blir precis tvärsom, förklarar Örjan Carlsson när han sitter i traktorn och rör upp bassängens innehåll med en omrörare med en propeller i änden, så det ska blandas ordentligt. Efter gödsling kommer sådden som följs av harvning och vältring.
– Så det blir slätt och fint, säger Agne.
Han fortsätter:
– Vid harvning plockar vi sten också om vi hinner. Nu vill vi ju att ungdjuren ska ut och beta så fort det är möjligt. Vi ska försöka klämma in att få ut de medan vårbruket pågår. Maten räcker längre då i plansilon. Djuren blir piggare och renare om de får gå ute. Men det blir rätt stimmigt innan allt det här är gjort, skrattar Agne.
Vildsvinen och mullsorken har ställt till det för dem. Förstaårsvallen i Tullerum har de gått hårt åt.
– Ödeläggelsen tycks öka för varje år även om de två senaste vintrarna har frestat hårt på grisbeståndet så har de förstört mer.Nu blir det att invänta den första vallskörden som brukar bli den första veckan i juni. I fjol fick vi tre fina skördar som gjort att maten till djuren räckt mycket längre, säger Agne.

Till sin hjälp har de drängen Jimmy Axelsson från Svinhult som är ovärderlig. Han är snabb och självgående och van vid jobbet. Fadern samt två bröder är bönder och Jimmy hjälper de alla. Han far mellan gårdarna i Svinhult, Lodhult, Aneby och Lekeryd.
– Friheten är tjusningen med jobbet, säger han.
Snart kommer tid att läggas på att stängsla. Snön ställer till det under vintern och det är många meter stängsel runt betena som måste ses över och sträckas. Vissa stolpar behöver bytas och likaså isolatorer till eltrådarna. Åkern närmast boningshuset plöjdes 1 april. En stor sten drogs upp i dagern och justeringar på plogen behövdes. Det tog extra tid. När det var dags att fortsätta hade det bildats stora smältvattenansamlingar på åkern, vilket gjorde det svårplöjt. Samma dag blåste det rejält och ungskogen lade sig. Det blev extra skogsarbete i form av att kapa timmer dagen efter och snabbt få undan de kullblåsta stammarna.Kaffetermosen är väl använd och får åka med såväl i skogen som i traktorn. Rasterna är korta.Radio Östergötland i hörselkåporna håller bönderna uppdaterade med det senaste. Så fort det går ska ungdjuren ut på bete. Mjölkkorna hålls närmast ladugården så de smidigt kan flyttas in och ut vid mjölkning. Dräktiga kvigor och ungdjur går på andra beten. Det är ju inte bara gården det jobbas på. Husen som bröderna bor i kräver sitt. I sommar ska Örjans boningshus målas om är det tänkt och Agne ska bygga pannrum till sitt hus. Ett tak ska byggas på nya maskinhallen. Pålarna grävdes ner i fjol och i år ska bygget fortskrida. Ständiga underhåll och förbättringar görs här och var. När man arbetar med djur kan vad som helst hända. En ko blir sjuk och veterinären måste ut, eller så är det dags att seminera brunstiga kvigor innan det är för sent och de får vänta i tre veckor till, till nästa brunst.Ständigt föds det nya kalvar på gården. Två tvillingpar har det blivit sen jul. Örjan berättar:- Det är inte så sannolikt att man lyckas få en kviga dräktig som är tvilling med en tjur. Procenten är låga för att det ska lyckas. Om det däremot är två kvigor så brukar det gå bra.De små kalvarna växer och ska flyttas från sina kalvboxar till en större avdelning och sen vidare ut till lösdriften. Så föds det nya och fyller på. Traktorn surrar på åkern och ränderna sträcker sig raka och fina bakom plogen.